Här är man, något mer uvecklad, kanske inte mentalt med man hade ju precis börjat utveckla de bröst som stannade i växten typ veckan efter. :D

Några av mina gamla mates finns med från granen, de är Conny Olsson, Lina Bergström, Jonas Nilsson och Erika Hägg, detta innebär att vi från första till sista klass vandrat sida vid sida genom multiplikationstabellen och grammatiklekionerna.

Vi tar det i vanlig ordning, Översta raden från vänster:

Conny Olsson, Robin Bergman (Fisken), Anna-Maria Lundgren (på denna tiden Magie), Marie Nilsson, Lina Bergström, Tommy Blom och Magnus Jonsson.

Mellersta raden från vänster:

Per Andersson, Dennis Jonsson (Dimman), Lisa Göransson, Erika Hägg, Jonas Nilsson.

Nedre raden från vänster:

Mathias "Evert" Jonsson (Klass-föreståndare), Cecilia Jansson, Jag, Beatrice Bäckström, Robin Nilsson och Lena "Korvis" Cantzler (Klass-föreståndare).

Frånvarande: Chris Andersson, Erik Andersson, Eva-Lena Arnlijot, Stefan Gustafsson, Johan Harrysson och Emma Lindberg.

Hahaha, jag tror jag dormar av, ni måste uppleva denna bild!

Kläderna, frisyerna och fejsen. Alltså, detta är min gamla klass Granen.

Jag går i tvåan och vi har blandats upp med de som är ett år yngre.

Översta raden från vänster:

Ulla (Fröken), Mikael Grip, Jag, Thomas Sund, Tommy Göransson, Kristina Gustafsson, Jonas Nilsson, Bengt Stadling (Assistent).

Mellersta raden från vänster:

Marcus Lindqvist, Lina Bergström, Elin Törnberg, Conny Olsson, Linda Beldt.

Nedre raden från vänster:

Magnus Olsson, Erika Hägg, Elin Lindberg, Lina Sundell, Cecilia Lindfors, Jonathan Rohdin.

Jag måste införa ett asgarv innan jag fortsätter! :D hahaha

Micke träffar man då och då, för sällan men ändå har man några få ögonblick att glädjas över. Thomas och Tommy ser man på byn någån gång ibland. Kicki ska dra till Turkiet nu och de ska bli skönt för jag börjar lessna på att se hennes tryne nu. Jonas Nilsson ser man skrikandes en decimeter från ens ansikte på krogen då och då, vilket är bara roligt.

Marcus vet jag inte alls vart han tagit vägen, har inte sett honom på hur länge som helst. Lina B ser man då och då på krogen, vi brukar snacka lite skit och skratta åt andras misär, DET om något är underhållande. Elin T har jag sett nån gång på nån fest eller på krogen i sundsvall men thats it. Conny och Linda, båda 86or, ser man också på byn då och då, ite ofta men det händer. Conny och jag brukar hipp som happ dela några ord när vi hamnar på samma fest, mer sällan dock.

Magnus Olsson ser jag väldigt sällan men det händer, senast var på bykrogen när han skulle käka lunch, vi delade några ord och sedan åt han sin lunch.

Erika åkte till Norrland efter högstadiet och jag har träffat henne en gång sedan dess och det var på Johans begravning. Tråkigt med sant.

Elin L såg jag i ST för ett tag sedan, hon var påväg att ta mat ifrån ett julbord med sin bror Emil. Om jag inte minns fel så hade det med barncancerfonden att göra. Innan det var det oerhört länge sedan jag såg henne. Lina S är nog i östersund om jag inte minns fel, detta har Ollan berättat för mig, jag har inte sett henne på flera år heller, nån sommar sågs vi nog en sväng men mer är det inte. Cecilia träffar jag rätt så ofta, om man jämnför med de andra i min fd klass. Hon bor i sundsvall, nära och bra. Vi brukar bygga pärlor tillsammans, som de två retards vi är.

Jonathan har jag ingen aning om vart han är eller vad han gör, det lär väl visa sig på vår reunion om 5 år.

Hoppas att alla har det bra iallafall, det var kul att se oss på kort! :D

Klockan längst ner i högerhörn visar afton men det känns som klockan är eftermiddag, är det så att jag vart så driftig idag att mitt psyke vill att jag ska fortsätta?

När jag sitter här i lugnan-ro med kaffekoppen brevid mig och Amanda Jensen trytande i högtalarna så kan jag med stoltheten i mungipan säga att jag är nöjd med dagen hittills.

Jag vaknade av mig själv kvart i sju imorse när alarmet inte skulle ringa förrns en halvtimme senare, till råga på det var jag pigg, för första gången någonsin.

Jag åt risgrynsgröt och läste tidningen innan jag tog bilen till sur-ånge.

Väl i ånge var jag 20 minuter före så jag gick till Vonkan och knöt ihop svenska säcken en gång för alla. Två, tre ögonblick efter det så var det möte och planering, allt känns bra, det kommer bli bra känner jag.

Jag känner hur jag skrider, ca 4cm ovanför marken mot mitt mål.

När mötet avklarats och informationen pyst ut genom öronen så burnade jag och Malin mot varmare breddgrader - Fränsta, men inte utan att hon sponsrat fattiglapps Ånge genom att köpa en korv på Shell. Jag tyckte att hon kunde väntat till Borgsjö iallafall men hungern måste vart dödlig eftersom hon klev ur bilen frivilligt på ånges gator.

När vi äntligen landat på säkra stigar så begav jag mig på "verkstan" eller The place to be för att få lite glykol och nya vindrutetorkare på vinröda blixten. Nu är tröttmössan piggare än vanligt.

När jag sakta men säkert närmade mig lilla polen, efter jag passerat genom "the black gates" och hållt andan igenom smogen så pausade jag min resa hos mamma men endast för att befria Linus från vardagstristessen.

Han och jag drog vidare till Gräddan, Källrås onämnda förort för att åka lite snowracer tillsammans med Horn-Per som bor i Granån.

Fan va de gick, brochen höll på att garva ihjäl sig när jag vurpade. Jag tyckte att det va mer roligt när han landade med sidan av huvet i snön och inte tog sig upp, det såg ut som han huvud vägde 25o kilo. Fan va han kämpde men han låg på armen och kunde inte hjälpa till med något. HAHA. Kul, jag hjälpte honom inte heller, jag bara skrattade åt han. Snällaste syrran i världen.

När jag pinat i mig en kopp brygg-kaffe hos Mormor så gled jag och Linus hem, i säker hastighet, typ 35 km/h. Jag hoppades att han skulle däcka med mig i soffan när vi såg på Emil filmen för 70-elfte gången men icke. Det kanske inte var lika ansträngade att åka snowracer för honom som för mig, han åkte ju till o med i uppförsbackarna.

Allt som allt kanske jag blundade i 10 minuter i stäck, jag har lite svårt att slappna av när någon kör grävare på mig i soffan.

När jag insett, 1½ timme senare, att jag inte skulle få sova en sekund så klev jag upp och städade i mammas kök. Gjorde rent rubbet, hand diskade kastruller och plockade i diverse (hur mycket disk som helst) i diskmaskinen och gjorde rent spisen och kaklet.

- - Jag vet inte vad det är med mig men jag kan få extrema infall att städa sjukt mycket, jag är en pedant. - -

När jag kände att det inte fanns mer att städa så åkte jag till min moster och det är där jag befinner mig nu i skrivande stund.

Jag ska snart lyssna på min nybrända skiva i bilen påväg till Fränsta för att hänga med Ollan, och senare fattiglappen.

Imorgon väntar ännu ett träningspass med Linus på snowracern, så skönt att vara utomhus och få tankarna ifrån "JAG FÅR INTE RÖKA". En liten fegstart inför uppbyggnaden av min kondition. Spännande va? Det är inte direkt första gången jag ger mig på det. haha.

Svag som ett korthus är jag också men det kommer senare..

Dagens bild är självklart på mig, eftersom detta är min sida och jag är så enormt egocentrerad så vore det väl konstigt om den inte vart på mig?

Iallafall så befinner jag mig i soffan på Södra vägen, katten heter Malin och var min bästa vän näst efter Kristina.

Den här katten gjorde allt för mig, när man är född under senare delen av 80-talet med mitt kön så hade man inte sällan en dockvagn klädd i sammetstyg, röd, rosa eller lila. Min var röd och i den så skjutsade jag Malin. Jag kutade över trösklar och svängde i min högsta fart så vagnen gick på ställ och det bästa var att Malin alltid låg kvar.

När jag vaknade på morgonen så hade hon hämtat strumpor och trosor åt mig, detta var på slutet av hennes 9-onde kattliv, hon kan ha blivit senil på ålderns höst men jag saknar henne ändå.

ps: Lägg märke till hur söt jag faktiskt var när jag var liten.

Nu ska jag fylla på kaffekoppen och surfa vidare.

På återseende, det vet jag! ;)

Jaha, julen är över, hur känns det såhär i efterhand?

Helt okej faktiskt. Eftersom Dp är nästan naken framför mig i skrivande stund. Inte för att det har med julen att göra men ändå :D

Nu ska man ju skriva vad man fick i julklapp o sådär, det känns annars jävligt löjligt, om det inte vore så att jag fick mitt körkort betalt. King, min bästa julklapp so far.

Jag tänkte lägga upp några bilder på bloggen idag och låta dem tala lite för sig själv. En film kommer också, från youtube. :) Jag och Katarina hade tacco-kväll dan före dan före dopparedan och hade lite småtråkigt, men kul.

Jag har en kusin också, känns inte som jag kallat honom det förut, men jag har en iallafall. Han är singel, och fin. Han bor i Umeå och behöver släta av några tjejer, eventuellt komma att tycka om dem, men främst dra över. Om ni är intresserade så ska vi väl kunna ordna något.. OM han inte hänger kvar vid idioten till ex han har.

Jennifer ligger också här, vi har en av våra bättre stunder under fläkten. Kaffe, cigg och skvallerblaskor.

Linus hänger också med på nån bild, en är han nisse på och en annan hoppar han i sängen på, så han ser helt ihoptryckt ut. Haha.

Jaja, nog för mig för den här gången. Kan tänka mig att jag kommer att lägga upp en och en annan bild efter nyår. Och då ska jag pumpa yputube fullt av sjuka filmer. Håll till godo med den nedanför så länge!

Gott Nytt År kära vänner.

Äntligen klar med skolarbetet, nu är det bara att börja från noll nästa år.

Nytt år, ny start på riktigt liksom.

Jag kommer närmre och närmre mitt mål och min drömutbildning, underbart att se ljuset i tunneln!

Jag vet vad jag vill och hur jag ska ta mig dit, även fast vägen är lång så har jag påbörjat min resa och det känns bara fint!

Jaha, idag är den den 20 december, hur känns det då?

Inte ett dugg som jul iallafall, känns inte alls.

Jag sitter och lanar hos Ollan, känns skönt att kunna ta bilen och dra vart fan man vill, kingen liksom. Dock är det blåjävla snorhalt ute men inget inte Elin Viktoria kan hantera. :)

En pizza senare känner jag mig som en prinsessa.

Jag skiter i det här med julen, jag tänker bara äta maten och se julig ut i min slimmade pennkjol. Sexy badass motherfucker me.

Här kommer en bild på mig igen, jag låter den tala för sig själv men lägg märke till den höga midjan, som alltid ligger man steget före. :)

Här är vi, jag och brorsen, han fick alltif leka med mig mot sin vilja. Men jag tror att vi bondade reält och väl ändå. :) Här har jag tvingat på honom en indianfjäder, visst är han väl söt?

Själv har jag ett spänne i håret och WCT dress, förmodligen Baghera, som alltid förr.

Nu ska jag skriva klart mitt arbete om Edgar Allan Poe, spännande va?

Sedan är jag klar med allt jag ska göra innan jul, märks det att mitt motto är bättre sent än aldrig?

Puss på alla.

Juuuul, juuul, strålande juuuul.... Jag lägger upp två bilder idag, en i julens tecken, Erika Hägg och Cecilia Lindfors fanns också med på de här bilderna och jag hoppas att det är lugnt för dem! Jag såg ett Insider avsnitt om porrsidor som använder sig av nakenbilder på mindreåriga mot deras viljor, så är det inte i detta fallet.

Den andra bilden är jag och min bedorande morsa på det ljuva 80.

Man ser på bilden att hon ledde in mig på rätt spår genom att redan då ta på mig knä-höga strumpor som vi tydligt kan se i dagens mode.

Jag besitter inte den vackra termen "size zero" men jag är inte långt ifrån.

Tänk den vikten på min nu 1.65 långa kropp, där har ni size zero om något!

Underkläder var något jag redan på den tiden överskattade och tutten visste definitift vart den satt!

Mamma vet givetvis hur man bär upp en frilla med extrem volym och den rosa tröjan skär sig lagomt till hennes bleka ansikte.

Inredningen är spartansk och stilren, ljusa väggar pryder vårt luftiga hem.

Hela min uppväxt har handlat om att ligga steget före och som ni kan se så har jag lyckats excellent med detta.

Avslutligen så vill jag bara säga att jag är en klippa idag.

Här är Tei Wanja Häggström, hon är vad man kallar ett av de exempel på transexualitet. Detta är när man upptäcker att man har fel kön, det stämmer inte överrens med hur man känner i själen. Hon är nu helt återställd men som ung så fick hon för sig att hon skulle varit kille. Nu när hon utvecklat större pattar än mig så förstår jag att hon är nöjd med sin lilla yppiga flickkropp.

Hon är liten men tuff och lillgammal för sin ålder. Det är med stolthet jag säger att hon förmodligen aldrig kommer bli den fjortis jag var.

Nu ska jag avnjuta hennes sällskap med godis och film, en riktig helkväll med andra ord.