Fyfan, jag säger då bara det ja!!!

Får nästan ont i magen. Hua.

A.Gentz, Jag och Maggan.

Här har vi de tre kvinnliga, snygga, händiga, sexiga, trevliga, snälla, söta, charmiga och totalt tveklöst underbara tjejerna i FAMILJEN.

Vi lever i Kollektivet på Källrå, det finns fler men inga fler av vårt kön. Då kanske ni kan lista ut med lillfingret hur mycket vi får ligga när vi utgör endast en 10ondel av vår kåta skara. AnnaMaria i bakgunden har fast ligg men jag och Maria Agent kör mer på lösnummer, vi kör lite snabba byten och sådär! Inget märkvärdigt men man kan säga att vi jobbar på accord..

Hon ska snart iväg till Australien, frågan är bara hur jag ska klara av ALLA killar utom Maggans sen liksom!? Helt jävla solokvist!

Det kommer sabba mina framgångar inom Groupie-världen. DET, det är fan för dåligt det. Jag ska ju hångla med rockstjärnor! Nej fyfan, man får lägga kollektivknullningen på hyllan ett tag sen, men inte riktigt än. 

Har ni vägarna förbi Casa Del Källrå så ring till AnnaMaria så ritar hon ett litet kryss i Bokningsboken. Kan bli kul, kan bli farligt eller helt jävla fantastiskt.

Det beror ju på vem du ska ligga med, och för er tjejer; JAG ÄR INTE OMÖJLIG.  

Nu är det tack och bock neger cock!

Ps, Maggans nummer är; 0738243054, det går bra att boka via SMS också!  

Haha, Porren lever inom industriyrket fortfarande.

I alla fall i Ljungaverk. Jag trodde knappt att det fanns sådana

fikarum som dessa längre. Jämnställdheten tar sig inte in i alla skrymsen och vrår, det är nästan så till och med jag vill hylla dessa pattar från 1987,1985 och 1989. Hurra för sexiga tjejer som inte hade råd med silisar på 80-talet.  

Lyckan är att jag har hittat igen min förlorade mobil, änligen kan jag ta ruttna mobil-bilder att blogga med. 1,3 känns inte alls dugligt när man jobbat på Nokia och bara haft bra kameror på lurarna.

Men tacka vet jag att det är en walkman mobil, I LOVE IT.

Ångest har jag för komvux och Gävle men det släpper väl det med hoppas jag.. :) Iaf det med Gävle. Du lever bara en gång och den gången är nu.

Man kan ju alltid tyna sig själv lite till för att sedan låta det rinna ut i sanden. 

Ä jag ville bara att folk ska veta att jag är tillbaka för att stanna, bloggen lever. 

Det var inte direkt den lättaste pennan jag använde, inte gjord på fjädern från en ängels vingar.

Den var tung som bly och jag känner att jag kanske gjort upp med djävulen.

Så gott som sålt min själ.

Jag skrev under komvux pappren. Så då är man officiellt fattig.. Student.

Jävla Gävle. Ska det vara så?

Jag vet inte, känns som jag har ett tungt beslut att fatta, om jag inte åker dit

så kommer jag ångra mig, åker jag dit så kommer jag troligen ångra mig.

Inte just då men kanske i framtiden.

 Jag måste ta hand om mig själv, fungera och leva. När hade jag tänkt ta den vägen genom livet liksom? Det är ungefär nu jag står vid korsningen "Bra eller Dåligt", förr skulle jag blundat, snurrat och gått men nu kan jag fan inte det. Det går inte, jag är inte gjord för distans. Så är det bara.

Jaha, här sitter man, knappt återhämtad.

Fortfarande skakis, med ett brutet/reält stukat finger och träningsvärk i mina bugg-armar. Lite skavsår runt munnen efter hånglet med gitarr/carlings killen Ola har jag också.

Vilken jävla kväll, fy fan. Strömsundsfolket var trevligt, flanell tjejer är bra grejer! Nu ska jag försöka ta mitt flanellskjorte-firande punkt för punkt. Det får duga eftersom klockslagen har jag inte så stor koll på.

Jag, Micke och Agent Gentz åkte (för tidigt eftersom jag var snorfull när klockan var sju) till Strömsund, efter några pisspauser och nån cider så var vi framme. 

Väl där så håller rockstjärnorna på att rigga sina grejor och en annan slog på charmen och satte sig och jäste i en soffa.

Efter ett tag så tog vi med oss en av boysen och käkade lite mat, en halv pizza och en cider stod på menyn. Jag var inte ett dugg hungrig men två bullar på statoil i Borgsjö blir ingen stabil grund för en helkväll.

Efter det så vart det till att gå tillbaka till hotellet och hoppa sönder sängarna. Filmbevis finnes att få. Vid sju så var jag och Maria fulla men ändå högg vi in på bacradi flarran vi hade i handväskan.

Efter några groggar så fick vi följa med Tommy på flanell-fest.

Väl på flanellfesten så fick vi världens goaste mottagande.

Nice som fan. Maria fick träffa fler skåningar och vi sjöng "Föööörst köper vi flingor, sen köper vi ost. Sen pantar vi flaskor sen köper vi lööööök. Gul lök, gul lök, åååååååååå vitlök!"  Efter det så var det dags för utdelningen av hedersflanellen! Flanell-duell kan man säga. Vi rookies fick svara sant eller falskt på flanell-fakta.

 Jag tog mig galant vidare till semin, eftersom det bara var att svara ja eller nej på utslagsfrågorna så var det inte så svår-artikulerat.

Semin bestod av att hitta en grankvist så fort som möjligt.

Barfota och pissfull skulle jag saxa över en häck i svintighta jeans.

Det gick ju som det gick, vrål ramla framlänges och landade på lillfingret.

Det gjorde skitont redan då men tävlingsmänniska som jag är så reste jag mig illa kvickt och började springa innan jag stog upp så jag side-steppade i kanske tre meter och ramlar igen.

La benen på ryggen och pös iväg, hörde jublet bakom mig, vart less då jag vände mig om och inte ens såg huset  jag skulle tillbaka till.

Som tur var så hängde det en flanellskjorta i flaggstången som jag kunde använda som riktmärke.

Kom tillbaka med skammen tätt intill och en skadad hand. Fortsatte supa, sjöng "Don´t stop me now " av Queen, kände mig som ny igen.

Micke kom med taxi en halvtimme innan vi skulle bege oss till folkan.

Vi började gå, greppade några kids i en bil som vi fick åka sista biten med.

Väl framme så stannar bilen, jag sitter kvar och surrar i vanlig ordning,

Maria lessnar och sliter ut mig ur bilen. Jag landar på rygg.

Synen för vakterna var denna "Pissfull tjej med ett stulet grogg-glas ligger som en skalbagge och tar sig inte upp, hon bär en svartrutig flanellskjorta."

Jaha. Då vart det till att byta flanellskjorta med Micke för att ens ta sig in på krogen. Det gjorde jag och sen bar det av. Dansade som en tok, lyckades omedvetet charma rockstjärnor och var allmänt FÖR full.

Buggade med Micke och vid halv 12 så klappade M. Agent igen butiken. Hon skulle spy sa hon. Okej tänkte jag och fortsatte dricka. Övergav Gentz på hotellrummet och vinglade ut på dansgolvet igen.

Efter fyra Breezer som jag absolut inte behövt dricka så skulle jag ut och röka. Då händer det, som en blixt från klar himmel. Jag spyr.

En stackars 17åring som försökt imponera på mig utanför tidigare följer efter mig bakom hörnet där jag skulle take care of it. "Elin stanna".. Mitt svar på tal kom direkt, "Är du dum i huvet, ser du inte att jag spyr?!"

"Jo, men jag plockade upp ciggen som du tappade", haha.

Jag tog ciggen, rökte den och försökte bättra på andedräkten. Det gick

som det gick. Sedan kom jag på att jag kunde ju inte gå omkring med spya på fin-flanellen så jag kom på iden att ta fönstervägen in på vårt rum.

Där var det, det lyste. Öppnar det redan lite öppnade fönstret för att ta mig in. OJSAN, det var inte vårt rum, där ligger en tant och en herre, oj förlåt!

Hittade vårt rum, tog mig in och tvättade mitt nylle, drack två klunkar vatten, tvättade mina händer som besatt och begav mig tillbaka till baren. Utan skjorta. Väl där så buggade jag och Micke lite till, jag drack mer och raggade upp en rockstjärna. Han övergav mig kanske 3 gånger under kvällen, kanske kände han att jag kexat eller så var han inte ett dugg intresserad..

Skam den som ger sig tänkte jag!

Det vart efterfest, vi rökte, bröt arm, drack äcklig jävla Mintuu och jag fick stordäng i låtsats poker. Sen skulle vi tillbaka till hotellet.

Hittade cyklar, Olas cykel var det punka på så han orkade inte cykla, men jag tog den bästa cykeln och  tog mig därmed fram. Jaha, fönster vägen igen. NEJMEEEEEEEEEEEEEEN, där låg Börje Falk, i min säng. KUL grej.

Vi gick in på hotellrummet, jag kunde en genväg, så vi tog den, bakom recceptionen, genom en liten hall och sen ut bakom typ bar-disken i rummet där banden spelat tidigare. Där drog vi ihop två alldeles för små soffor som vi kojsade i. Klockan pep som besatt varje hel och halvtimme och vid 8 så började jag prata i sömnen. Då sov jag.

Fast inte utan att jag fått fjortishångla lite.

Jag höll på att dö påväg hem dagen efter, Börjes andedräkt var förjävlig.

Hade den haft ett utseende så hade det vart fulast i hela världen. Gånger 2.

När vi kommit hem, jag och Gentz så la vi oss i Jimmys säng i familje-huset. Båda två somnade som stockar, en snabbis tänkte jag spy när jag kom på att jag druckit Mintuu. Jag klarade mig utan att spy. Skakade som en idiot och höll på att frysa ihjäl. Det var fan för dåligt.

Nu sitter haf här som en helt ny människa, jag har nästan glömt hur äcklig andedräkt Börje hade och tyvärr så saknar jag fjortishånglet. Även om hans rockmusche sticktes lite.

Flanell tjejer är riktiga grejer!

En helt vanlig tisdag, Lasagne som tog flera flera timmar att göra, Rött vin som smakade lika äckligt som alla andra röda viner, Pelle, Micke Ö, Jimmy, Micke E (kocken), Maria, AML och jag avnjöt denna maträtt tagen ur Sopranos kokboken  halv tio på kvällen. Fin middag där vett ni!

Det var kalas trevligt, slänger ut lite bilder därifrån.

Jag önskar jag hade en bättre kamera på mobilen för på lördag så ska vi ut på en roadtrip. Vi ska till Strömsund på FLANELL SKJORTANS DAG! ! !

haha, flanellskjortans dag liksom.

Alla ska ha på sig flanellskjortor och dricka sprit ut PET-flaskor.

Detta mina vänner kan bli succé! AnnaMaria ska jobba och diverse andra drägg ska inte med så det blir finfolket som åker. 

Jag, Maria Gentz och Micke Eriksson, varsit hotellrum och alla tre singlar!

Jag undrar jag vad som kommer vakna upp brevid mig på söndagmorgon!?

Man har ju inte direkt lysande odds på flanellskjortans dag!

Eller ja, man vet ju aldrig. Det kan bli spännande. Som triss kanske?

Plötsligt händer det!

Jag ska få barn med Jimmy Lundgren btw, tror han.

Vi ska ju inte ligga med vandra men barn ska vi ha. Ett rödhårigt fräkningt barn. Lillebror Love Lundgren. Perfekt.

Nu ska jag socialisera mig lite med härrskapet utanför mi casa är allas casa på Källrå. 

På bilden ovan ser ni AnnaMaria, hon är min lilla baby. Kanske är hon en av de bästa människorna jag stött på. Hon har alltid funnits där som en finne i röven på mina finslipade livskval. På gott och ont kan man säga.

Just nu håller hon på att lära mig att köra bil, det går  jätte bra, vi kombinerar våra körningar med helt lagliga körningar på en auktoriserad körskola. 

Vi kan säga att det inte är någon fara, vi skiter i bälte och allt.  Men allt detta sker under ordnade förhållanden i det laglösa samhället Ljungaverk.

Kul som fan, ni skulle sett mig backa bakom hörn. Haha, en riktig jävla klippa är vad man är! Allt tack vare AnnaMias assistans. Hon säger inget alls, bara hur jag ska göra i praktiken. Sen tänder hon en cigg och njuter av turen.

Oslagbart!

I helgen så har jag vart i Sundsvall. Tagit det lugnt och annat.

Alla dessa händelser har jag blandat samman till en underbar tidstur.

Jag och mina medmännsikor har utfört en massa tok, jag fick nästan ligga!

Men bara nästan! 

Runt femsnåret på söndagmorgon så vart jag kramsjuk men övervägde ändå och for hem till mina substitut föräldrar. Bella och hennes Levi.

Det var oslagbart. Ringde runt och rökte lite när jag kom dit.

Sen bäddade jag ner migsjälv i soffan, tänk att jag vet min plats!

Snart så kommer de köpa ett radhus och då ska jag få ett helt eget rum.

Jag längtar dit. :)

Nu ska jag inviga min andra blogg som jag delar med Alex M.

Det är han som kommit på det värdelösa namnet på bloggen men

jag ska fixa det när idesprutet sätter igång. 

Kolla in den med, ska bara kicka igång den!

http://stenstaden.bloggagratis.se 

The daylight is fading slowly but time without you is standing still..

Igår hade jag en av de bästa dagarna på läng, solen sken, vinden existerade

inte mer än i det drag som uppstod i caben påväg till badplatserna vi var på igår.

Inte mindre än tre stycken hann vi med. Jag och AnnaMaria.

Först så joinade jag henne och alla kids på Sågtjärn där flygmyrorna

valde att invadera vår trevliga stund. Efter att hon dumpat barnen på fritids

så åkte vi till stekar hålan nummer 1. BACKEBEACH. Där flexade grabbarna

musklerna och tjejerna drog in magarna som aldrig förr. 

Å där kom jag och AML, två blekfeta jävla rökare. 1a inte passa in ett dugg!

Efter att vi stekt klart vårt döfläsk så begav vi oss till Spybar för att göda oss en sväng, när vi gjort det så åkte vi till Näset, vi två o Pelle och Jimmy hade även entrat truppen. Vi badade som fan sen så åkte vi hem och värmde våra fortfarande bleka kroppar med en kopp te. FINT DE.

När vi fått upp värmen en bit till så var det dags att köra lite bil, jag och AnnaMaria. Hon tyckte att jag var riktigt duktig, över förväntan.

När jag kört runt överallt så begav vi oss hem igen.

jag skulle läsa lite bok innan jag somnade men hann inte.

TokVrålDäckade direkt. Konstigt det där.. :)

Idag har det vart samma visa. Fast ingen mat på Spybar, vi var på middag hos AMLs farmor och Jimmy kom med sina vänliga inviter och tyckte att vi skulle bli ihop. KAN KANSKE (läs aldrig) hända, jag vill ha en rödhårig son med fräknar. Verkligen jätte gärna och han ska heta Love och plocka på sig alla mina goda sidor, som muskelminne och charm, skönhet och ärlighet. Han kommer bli stans jävla puma, förutsatt att han är rödhårig och fräknig. Så jävla fin. <3

Nu så ska jag shapa upp mig och kanske gå och lägga mig för att kunna pressa lite mer på brännan imorgon. Den omöjliga brännan.

SUNSHINE, like myself.