.. rörelse och liv.

Den började med ett inbokat besök på Djurkliniken. Rocky skulle på ultraljud. Sagt och gjort, hjäratade pumpade på som besatt. Han är så liten att de använde ultraljuds grejen för katter. Mammas lillekille.

Att han kliar sig så i ögonen kan bero på infektionen han fick av "fallet från soffan" så vi har köpt koksaltlösning på apoteket att skölja med, blir det inte bättre så måste vi tillbaka på Djurkliniken och det vill vi inte.

Nu får det dröja ett tag!

Rocky the smocky har även nu tagit spruta nummer två. Nästa gång det blir spruta är till sommaren, då han fyller ett år.

När vi kom hem från kliniken så var det dags att förtära något i brunch-form. Svärmorsan Mari kom förbi och snackade sekter och tog sig en macka från brunch-buffén.

Nybakad ciabatta och en kopp java är inte fy skam såhär på en tisdag!   

Efter någon kisspaus med Rocky, några frågor ur "Hur fan visste du det?" och en hel massa sektsnack senare så begav hon sig härifrån.

Vi tänkte plantera oss i soffan och se Gossip Girl och DUBBELAVSNITTET som kommit av Heroes men hann bara igenom GG sen ringde Lisa Pähn.

Vi hade bestämt träff med henne igår innan hon och Simone skulle på dansskolan idag klockan 16.

Dagens andra sagt och gjort: Vi begav oss mot GAkyrkan för att möta upp dem, eller mer var det så att JAG mötte Lisa och Simone mötte sin kärlek Marcus. Jag har fått lite (ganska stor) konkurrens där. Hon är sådär gulligt blyg också. Satte fingrarna mot munnen och fnittrade så sött som bara småtjejer kan, när hon sa "Hejdå Marcus". =)

Rocky fick också pröva sin "fleece-dummie" som lisa gjort åt honom i Lilla Sjöljungfrun tyg, även denna förstor.

Hon gjorde en i marinblå trikå i början av veckan men den har Simones hund fått ta över då den var HUGE på Rocky.

Här kommer lite bilder från vår timme i "parken".

1, M, Rocky och Simone med hunden som fick Rockys första test-tröja.

2, Lisa och Simone har krypit till korset.

3, Simone ger Rocky en karamell.

4, Simone gömmer sig när hon och Marcus leker kurragömma.

5, ROCKY supersnygg i sin FÖR stora Lilla Sjöjungfrun Fleece Hoodie.

Ja det är väl så det har sett ut idag.

Efter vi strosat klart så beslutade vi oss för att ta vägen förbi Blåkiosen hem.

100spänn för 2 (överdrivet stora) rätter kvalitets kinamat. Taget.

Vi har sett Heroes, eller ja, jag ska kolla om halva avsnittet eftersom jag somnade lite.

Men sen så!

Imorgon så åker jag hem mot västra. Can´t wait!

Idol ikväll - Can´t wait till det heller! =)

Jaja, vi hörs då!

Igår körde vi på en mys i soffan/chilla i solen dag.

Denna dag ser ut att gå i samma tecken. Solen skiner, bröder ligger och tinar

och jag vet vart jag lagt min termos! =)

Note to self: Ring Djurkliniken och hör om Rockys tid imorgon, vaccination samtidigt??

Det ser ut som att jag ska hoppa in i duschen, göra mig i ordning, sätta på kaffe,

fixa någon macka till oss så vi kan bege oss mot hamnen i vanlig ordning.

Igår var det nått barnkalas eller nått så vi kunde inte ha Smocky (han är lite knubbig sa Linda)

lös, hoppas på ändring av det idag. =)

Imorgon ska vi som ovan nämnt på Djurkliniken, Rocky ska på UL för att kolla hjärtat.

-Tumhjälp önskas- De ska kolla efter så att allt är A - Okey med hans lillhjärta så att inte det

var någon anledning till vätskan i lungorna.

På onsdag så tar jag med mig lillkexet och åker hem mot västra! Jag längtar hem!!

Helt sjukt att säga men jag vill hem till T.vägen, hem till LillaP och allt vad det innebär.

Jag ska ju på Perfect Home Party hos AK på torsdag och mamma (mormor) ska vara barnvakt,

endast i några timmar, mer klarar jag ju inte av! =)

Näe, två-tre bilder från igår kanske? Ska försöka ta med tjamerane till hamnen idag också så

ni får se piggelinpojken!

Fika i hamnen.                 Dags att vila, hårt bevakad i soffan.    Giver fadern en puss med snirkeltungan.

Hej så länge!

Har du sett kvinnan på bilden? Tveka inte, hör av dig på 08-702 00 90.

Haha, nej jag skojar bara, ring inte in till efterlyst utan be henne ringa mig.

Jag får inte tag på henne.

Mamma, om du ser det här, ring mig. =)

Igår somnade jag på soffan, Marcus väckte mig innan vi skulle upp och lägga oss i sängen.

Jag piggnade på mig lite när Rocky landade med sin tunga i mitt ansikte och Marcus slog

på vårt sedvanliga natt-titt-program, då vi inte ser på alias sålklart, Family Guy!

Det är sååå jävla bra och igår då, precis när jag och M började bli tunga över

ögonlocken kommer ett skämt som vi börjar småfnittra till, fnittret övergår i ett övertrött asgarv.

Kort förklaring av händelseförloppet (innan detta skämt)... ;

Peter vill ha en befodran på jobbet och för att han ska kunna få det

så måste han göra klart (3:th Grade) ett år i skolan som han missat.

Väl där har han samma gamla lärare som vill att han ska ställa upp i en stavningstävling

för att få godkänt denna termin. Och han gör det, han klarar det.

Klippet nedan visar när han får gratulationer av sin familj! Det är så så kul! =)

http://www.youtube.com/watch?v=bE1Aq-r96nw

.. att formatera om datorn. Det blir spännande att se om den någonsin kommer att starta igen. =)

Det lär väl också ta två dygn. DET blir kul. Tur att M har en burk. =)

Lite av samtalet jag hade med Malin Fröberg i söndags;

Jag: Fatta hur packad jag var, jag kommer fan inte ihåg ett skit.

Malin: Jag vet!

Jag: (Medan jag kollar igenom handväskan) Jag fattar inte varför jag skulle

ha med mig kameran, jag knäppte fan inte en enda bild ju!

Malin: Du knäppte ju fan kort hela tiden!

Jag: Eeeeh, jaha?

Bilden ovan är en av många fina bilder, god kvalite och många olika människor.

Synd bara att jag inte knäppt på folks ansikten! =) På denna bild skymtar (jag har kunnat avgöra vilka de är med hjälp av resterande bilder) Carro, Marcus, Mattis, Katarina och någon okänd.

Men ja, jag gick hem, HALV 2, då hade folket inte ens börjat gå mot krogen och la mig i sängen. Märkte inte ens när M kom hem. När jag vaknade på golvet (har sovit där med Rocky under han sjukperiod) så låg det en bränd rostad macka på bordet.

Snällt av Marcus att ge mig en bränd macka när jag var så gott som medvetslös.

I måndags hade Marcus (och Mattias) sin sista fotbollsmatch för säsongen, jag och Empa tog med oss the dogs och åkte och tittade på matchen i kvällssolen, som senare försvann och lämnade oss i kylans hårda käftar!

Rocky (som tidigare samma dag varit på återbesök på Djurkliniken, röntgas och blivit förklarad;

Mycket, mycket bättre!) och Apollo lekte som besatta, visade sina skills och fick lite köttbullar

i belöning. Rocky var inte lika pigg på att leka 70 sekunder i minuten som Apollo och tog taktikvila lite då och då.

Vi hade med oss filtar till "kvällen" då kylan slog till och dessutom så har ju jag världens varmaste, skönaste nya fleece att krypa in under. Tack Mamma!

Lite bilder på lekandet i solen och ett på "Rocky goes Gremlin". =)

Gremlin.                 E, A, R, o Jag.        Vi vill ha köttbulle!          Fin bild på Apollo.

Såååå....

Whats new?

• Jag har varit på arbetsintervju, hur det gick får vi veta nästa vecka.
• Rocky har fått sluta med bricanyl, furix och kortison men inte antibiotika.
• Marcus pluggar på som tusan och är så duktig.
• Det blir inget Ladie´s Night med svär/svåg-damerna, det blir biosupé o Flickan Som Lekte Med Elden.
• Lisa Pähn ska sy en tjock fleecetröja till Rocky, mönster är beställt.
• Vi (3) har lånat pengar av Mamma till självrisken och detta var guld värt! Nu vet alla att vi är skyldiga mamma pengar så nu kommer vi inte undan. Its Official!
• Gossip Girl, Supernatural och One Tree Hill har börjat sändas igen, självklart har jag sett de nya avsnitten! True Blood (säs 2) är över nu, tur att det är så sjukt mycket som kommer igång igen, annars skulle man ju kolat!

Nej, fylla på kaffekoppen och kura upp sig i soffan framför något bra tvprogram kanske vore nått?

Aaaah, just ja, det går bara skit på tv:n på dagarna! Tacka vet jag SvtPlay - Uppdrag-Granskning!

Just ja, glömde säga att jag ska på en gruppintervju ikväll också, mer om denna senare. Nu ska jag tagga!

Hej så länge!

Okej. Såhär är det.

Natten till igår var den värsta genom världshistorien.

Som jag skrev under samma kväll så verkade inte medicinen speciellt.

Vi gav honom dos nummer 2, av 2 klockan 00.00

Tio över 12 hade jag ringt varenda människa jag kunde komma på som skulle

kunna göra något, veterinären på Djurkliniken (som förmodligen gav sitt privat

nummer eftersom hon visste att Rocky inte skulle klara natten), jourkliniken i

Uppsala som sa vad en distriktsveterinär skulle kunna hjälpa till med (hon tyckte att

det kanske inte var värt att åka ner eftersom vi sparade så lite tid på det).

Distriktsveterinären var till föga hjälp, det ENDA hon kunde komma med var att

avliva honom. Hon hade ingen medicin som skulle hjälpa, ingen syrgas - INGENTING.

När jag fick beskedet om avlivning som enda utväg så spydde jag, om och om igen,

så fort jag såg Rocky. Jag klarade inte av att se honom ligga där och knappt leva.

Jag tog telefonen och ringde mamma, medan jag spydde, hon kastade sig i bilen

och åkte från Ljunga till oss i stan.

Hon var framme vid 1, då spydde jag fortfarande.

Mamma, det lilla guldklimpen, var vaken med Rocky hela natten, vi sov i den mån

det gick. Marcus lyckades, jag låg och hulkade med hinken vid sängen så fort jag hörde

hur lillälsklingen häsde och kippade efter luft.

Jag var helt säker på att han skulle dö, helt inställd.

Vid sex så klev jag upp och bevittnade Rockys fortfarande veka uppenbarelse.

Klockan kavart över sju så brassade vi upp på djurkliniken och lämnade bäbisen

utan vidare hopp om att han skulle förbättras under dagen.

Klockan 13 så ringde Sheila (Rockys veterinär som nu mer är värd att nämnas vid namn)

och sa att de gjort ännu en röntgen och vätskan i lungorna minskat minimalt och att

han åter igen ska placeras i syrgastält och behandlas med kortison, antibiotika, bricanyl

och furix (vätskedrivande) under dagen och att vi ska hämta honom vid 17-tiden på

efter middagen.

Mamma åkte hem och lämnade bilen till oss, jag gick på apoteket och införskaffade

ovan nämnda mediciner så vi skulle kunna ge honom detta när han kom hem.

Klockan 17 när vi anlädde till Djurkliniken så möttes vi av en viftande svans och. Rocky hade gjort framsteg och häsde inte längre!

ett par lyckliga bakåtfällda öron

Han andades med korta och snabba andetag och var tydligt medtagen men ändå, bättre!

Vi kom hem och spenderade natten på nedervåningen med madrasser, täcken, kuddar,

filtar, handdukar, vattenskålar, mopp & hink och annat nödvändigt för att göra

denna natt lättare och bekvämare än föregående.

   Rocky 08-09-09

Vi fick direktiv att ge Rocky vätskedrivande och luftrörsvidgade klockan 20 och

sen ge honom samma igen fast endast vid behov, om han skulle bli sämre under natten

och börja häsa igen.

DET GJORDE HAN INTE!! Han andades snabbt och kort hela natten, gick och ställde sig

på golvet och kissade istället för att ligga orörlig i sin egen urin som tidigare.

Han drack vatten och åt lite mat. Han kissade visserligen på "sin kudde" och 2ggr

i sängen men vafan gör väl det? Han får kissa PÅ MIG om han vill, bara han blir bättre.

Nu är vi på idag 09-09-09 och denna dagen har sett ut som följer.

Vi vaknade 20 i 8, hör och häpna istället för att inte sova knappt alls.

Skjutsade lillen raka vägen upp på Djurkliniken, lämnade honom där och

fick lov att hämta honom klockan 17.

Dagen skulle se ut som de följande, syrgastält, röntgen och medicinering.

Sheila sa att hon skulle göra några tester och höra av sig. (Som hon gjort flera

gånger varje dag, även efter arbetstid från sin privata mobil).

Vid 10 ringde hon och sa att han var FÖR pigg för syrgastält och bad oss hämta honom

klockan 13 istället. Sagt och gjort.

Vi kom dit och möttes av den piggaste Rocky vi sett på länge! Det kändes som en

stor tung äcklig sten lättade när vi fick se honom.

Inte längre någon äcklig grej i tassen som de ger injectioner i hade han heller!

Mammas lilla gobit!

Vi åkte hem och M återvände på skolan.

Jag förberedde middagen och Rocky stod frågande nedanför bänken och kände korvlukten

och undrade förmodligen om han inte skulle få smaka.

Jag provade ge honom lite av den mat vi fått med från Djurkliniken (som ska bättra

Rockys immunförsvar och hjälpa återhämtningen) men den ville han inte alls ha.

Jag tvekade lite innan mitt förnuft sa: KLART ROCKY-ÄLSKLINGEN SKA HA KORV!

Jag tärnade en tunn skiva korv åt honom som jag la i hans matskål, då åt han minsann!

Dock så prioriterade han korven om man säger så, men lite av den "bra"-maten fick han i sig.

Han drack lite vatten, kissade, gick ett varv i hemmet och la sig och vilade på

golvet brevid mig där jag stod.

När jag gjort mitt så la vi oss på en madrass vid tv:n.

Marcus kom hem och vi piggnade på oss. Jag lagade maten och Rocky stod åter igen vid kylskåpet.

Ååå lillen, han fick torrfoder som jag blött upp och blandat med "bra"-maten, åt rubbet.

När vi ätit så vågade vi oss på att ta honom till parken.

Där kissade han och gjorde nummer två. Sen gick vi in igen.

Det märks ju helt klart att han inte är speciellt pigg, väldigt orklös men ändå "med" liksom.

Kissar gör han, hela tiden och överallt men det är bara bra för då vet vi att det vätskedrivande

fungerar som det ska. Det är en fysisk omöjlighet för oss att ta ut honom när han ska kissa

för han skvätter hela tiden, det skulle betyda att vi skulle få vara ute vareviga minut.

Det här går så bra, han bajsar ju ute.

Nu snart ska han få kortison, bricanyl och furix sen är vi klara för kvällen. Även inatt kan

vi ge extra vid behov oh det känns hur bra som helst.

På måndag ska vi tillbaka till Sheila och de andra Rocky lyckats charma på kliniken, då

ska vi kolla så att allt går i rätt riktning (vilket vi självklart hoppas) med hjälp av

en ny röntgen. Senare (den 22/9 om jag inte missminner mig) så ska vi iväg på ett ultraljud

också, de vill, VI OCKSÅ, försäkra sig om att det inte ligger något hjärtfel och spökar.

NU;... ska vi bara vara, njuta av att han finner ro att vila, äta och dricka.

Tack alla söta rara för ert stöd. Det har kännts fint med ljusa ord i vad som känts som ett evigt

mörker.

Jag är ytterst tacksam för hjälpen vi fått Mamma!

Just nu ligger han brevid mig.

Han kippar efter andan, kämpar för att överleva.

Rocky ramlade ner från soffan imorse, bakbenen hängde inte riktigt med så han föll med bröstkorg och sina (alldeles för korta) framtassar först.

Låg helt stilla och rörde sig inte.

Marcus kom upp med honom till mig (vi turas om att kliva upp tidigt och gå ut med Rocky) i sängen och sa att han inte rörde på sig.

Han la Rocky i sängen och jag försökte känna om han reagerade när jag tog honom på tassar och ben och så.

Han började hulka som om han skulle kräkas så jag ställde honom upp i sängen men då kröp/släpade han sig framåt med hjälp av framtassarna och bakdelen släpades i sängen.

Vi ringde taxi och åkte raka vägen upp på djurkliniken.

Väl där så skakade Rocky och kippade efter andan, vi berättade vad som hänt och han blev röntgad. Ingen större fara, det var nog bara chocken som gjorde det.  De injecerade vätska i nacken på honom.

Vi vart hemskickade och beordrades vila.

Efter ca 1½ timme kunde vi inte vänta längre med att åka tillbaka.

Rocky dregglade och kramp-andades för att få i sig luft och tillslut slutade han andas i ett enda krampanfall.

Jag fick "buffa till" honom på magen för att han skulle reagera och ta ett nytt andetag.

Väl däruppe fick vi lämna honom (till klockan 16 sades de först) och efter ett tag, typ 1½ timme så ringde jag för att höra hur det gick, jo han var ju inte pigg, led av syrebrist och hade förmodligen vätska i lungorna så han lades med dropp i ett syrgastält och mammas hjärta sprack.

Nu var tiden för hämtning satt till 17oo.

Vid 16.40 ringde veterinären och sa att vi skulle hämta honom 18.30 istället och ge honom vätskedrivande och luftrörsvidgande klockan 20 och 00.

Klockan är nu 21.30, vi gav honom klockan 20 som anvisat, veterinären ringde och sa att vi skulle vänta med sista dosen tills klockan 1 och att vi kunde ringa henne på mobilen om vi ville under natten.

Hon sa också att det förmodligen skulle bli tuffare för honom inatt och hur fint känns det då?

De hade stängt över natten på djurkliniken så han kunde inte vara kvar där och närmsta jourhem ligger i uppsala.

Det jag bävar mest för just nu är att han redan (så här tidigt efter första dosen) börjar kippa så som han gjorde när vi kom hem. Det vart "bättre" i ca 40 minuter sen körde han igång igen.

JAG LÄNGTAR tills klockan blir 12-1 så vi kan ge honom mer.

Men sen då, efter 1 så är det inte förrns klockan 08.00 imorgon bitti han kan få mer hjälp. Jag känner mig totalt hjälplös.

Jag är så rädd, tänk om han blir mycket sämre och ingen hjälp finns att tillgå.

Distriktsveterinären i matfors "kanske inte hade tid" och "prioriterar djuren efetr storlek", jaha, så min miniprins han ska inte få någon hjälp han då?

FY FAN säger jag bara, fy fan.

Det var länge sedan jag grinade såhär som jag gjort idag.

Jag kunde knappt säga vad jag hette när jag kom fram till Djurkliniken imorse, så mycket grina jag.

Jag hoppas för allt i världen att Rocky hade tänkt kämpa som en tok genom natten! Annars dör nog jag.

Jag vill inte förlora honom, inte nu! Han är bara 10 veckor, han måste få leva lite först!!

Kämpa för mamma nu, älskade lilla älskling!