Tisdag, fika hägrar.
Känns bra som tusan att veta om att kvällen kommer att
bestå av skit snack, intressant snack och annat viktigt snack
samt den godaste Latte som finnes. Tack Roasters Piteå!

 HEEEEEEY, va med nu!

http://www.stayfriends.se/?Einladung=5909878-1171626199

**       *  * *    * *    *  * * **    * *   * * * ** * ** * * * * **          * ****

Innan jag blir djup så vill jag bara peka hitåt ------> och lite nedåt.

Ta och lägg en plupp i min omröstning.

*

* * * * * * * *  * * * *  * *   * * * * * ** * * ***       *   *  * * *       * *** ** 

Varför kan man inte bara suga i sig euforin?
Nej det går ju inte! Vi söker efter tragiken och dramat.
Vi är totalt oförmögna att finna oss själva i att leva
lyckligt, vi måste hitta fel, i tillvaron och på oss
själva.

Vad har vi för jantelag som säger att vi inte får bejaka
oss själva?

Jag är bra, men i andras ögon självgod.
Jag är vacker, men i andras ögon högfärdig.
Jag kan, men i andras ögon är jag egoistisk.

Jag påstår att jag ignorerar denna lag till fullo
men kan ändå inte undvika att konstatera att jag
slutligen påverkas av den. När jag känner mig snygg
så känns det fel att säga det till någon annan för
att de kanske tror att jag är högfärdig eller självgod.
Men att bejaka sig själv kanske i många fall betyder
att neka andra självkänsla?

Om livet var lätt att leva så skulle det inte vara någon match!
En motgång som knäcker dig gör dig starkare.
När man tror att man inte kommer att klara av mer så måste man
hålla ut yttligare för att man verkligen kan.

Många gånger så kan jag tänka efter och känna på känslan som
jag alltid kommer bära inom mig. Det gör ondare än något annat,
man kan riktigt känna hur det värker i hjärtat.
Smärtan som kallades psykisk blev helt utan varning totalt kännbar.
Mitt liv har befunnit sig i kaos, mitt sinne sparkades och slogs på.
Jag visste varken ut eller in, hur jag skulle överleva eller ens
om jag ville överleva sorgen.

Idag sitter jag här, kan ta distans och se min sorg ur ett annat
perspektiv, även om jag ibland faller tillbaka ner i gropen som
förut tycktes vara bottenlös så vet jag nu att jag landar.

Hur skulle jag någonsin kunna veta hur jag skulle rehabilitera
mig själv efter en sån chock? Hur skulle man hitta sig själv
igen efter en sån skandal, halva jag och en stor del av min
barndom vara bara borta. Utan ett ord så försvann lyckan av
trygghetens närvaro.
Undermedvetet så läker tiden alla sår, inte helt men förvisso
tillräckligt för att kunna fortsätta leva sökande efter
lycka, trygghet och kärlek.

Varje steg jag tagit sedan allt detta har kännts som jag
trampat på krossat glas, bara för att påminna mig och
att känslan aldrig kommer att försvinna helt.

Dagarna gick och går fortfarande, jag tänker ofta tillbaka på
allt som varit, det jag minns och det jag måste påminna mig
själv om ibland för att orka släppa tankarna.
Samvetet har hängt runt mina vrister som ett ankare av bly,
dragit ner min självkänsla och mina tankar till botten av det
svartaste havet av alla.

Jag har hatat mig själv och mitt agerande, jag har hatat sättet
jag inte gjorde något på, jag har också hatat hur hjälplös jag är
och kommer att förbli. Jag kommer aldrig att acceptera att jag
inte förändrade eller påverkade situationen.

Jag hade kunnat göra mer eller mindre för att få allt detta ogjort.
Om jag visste vad som skulle komma så hade jag aldrig låtit
det ske. Aldrig.
Jag skulle hellre offra mitt liv.

Dagen börjar närma sitt slut, om 40 minuter är jag påväg hem
till min älskling, vi ska mysa och busa.
Och förmodligen så kommer hon ligga under mitt täcke när jag lägger
mig och glor på rika vänner efter att jag duschat.
Fan så nice det ska bli! :)

Tack och adjö, vissa förtjänar spö!

Ps; Jessica, denna veckas kost kommer nästa vecka stället, jag minns fan inte vad jag åt förra, allt slank ner så fort att jag knappt minns att jag såg det! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

.. latsidan! Oj vad det hänt och inte hänt sedan sist. "Inte hänt" är kanske en tolkningsfråga också, med en negativ underton. Men ja, orka lalla på? Nepp! Vi tar ne som he kom tycke ja! Ingen brådska alls.. Jag är ju ung, ett tag till! hö...

  Hon känner vinden efter ryggraden, frosten biter och hon springer för att rädda sitt liv.   Hon vill inte veta, hon vill inte höra. Hon vill inte tro att det är sant. 1,5 år har känslan funnits för någon annan. Tjejen har ödslat sekunder,...

Jag kör en liten resume som alla andra också gjort i brist på annat.       1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?Japp! Jag köpte mig en alldeles egen lägenhet. :)2. Höll du några av dina nyårslöften?Njae, jag minns inte om jag gav...

Jaha, varför det undrar ni?   Jo, för att jag kammade hem ett nytt jobb idag. Klockrent! 1 plats fanns det så man kan säga att jag vann första pris! ;)     Just nu sitter jag hos mamma och poppar hennes spotify medan hon klipper klorna ...

  En fjäril här, en fjäril där, lite sömnbrist och positivitet har väl ingen dött av?   När du hör det här ljudet *pling* vet du att det är dags att vända blad.         *PLING* ...