www.permoberg.com

Vad är det med mig och den här killen?
Varför tycker jag att hans psykotiska ögon är snälla?
Hans elaka överläpp ser så fruktansvärt kyssvänlig ut.
Han ser så manlig ut, han spelar sjukt bra.
Jag kan också spela, klädpoker, undra om han vill joina?

Det är inte utan att det vattnas i munnen på mig när jag
kollar på hans matlagningsprogram på tv4+!

Hetjävel.
Här är gobiten..

En ny sommarfräsch look, limited edition.
Lady exklusive.

Plus.

+ Ledigheten hägrar. En vecka om en vecka.

+ Min älsklings Nikki som är goast i P-town.
 
+ Elin, jag själv, mig. Jag gillar mig.

Minus.

- Vädret, nog för att det inte ska vara strålande SOL när jag jobbar
  men det här börjar gå en skvätt över gränsen.

- Avståndet blir inte kortare direkt, dock går tiden fort som fan här.

- Jobb, jag jobbar aldrig helger men på PDOL slavar jag. Känns surt.

Hmm, jag som utlovade ett inlägg i måndags och inte höll det.
Ska jag skämmas? Det krävdes att en liten tjej påminde mig om att jag
inte bloggat på 4 dagar. Okej tänkte jag, nu är det dags att pressa
skiten till max.

Helgen som var (den ovissa då) blev skitmysig.
Jag vill tacka, mina vänner, min mamma, gud, mina producenter..
Nejmen allvar, det var astrevligt. Jag, Issan och Anja åkte upp till
Sikfors, en liten (men oerhört stilig) håla mellan Älvsbyn och Piteå
för att invänta kvällen som skulle bringa Challan till oss.

Vi åt mat, så fruktansvärt mycket mat, grillat laxpkt o klyftpotatis med
sesamfrön och olivolja, vitlöksbröd och cider. Aptitretare, quesedillas
med basilika och ost, melonsallad med nötter. Alltså, en kulinarisk
resa tillbaka och fram.

Efter detta badade vi i den gråa regniga kvällen, klockan var närmare
1 när jag lärde mig att spela Rummikub, det var ASkul!
Det spelet borde ni prova!

Sen gick vi och la oss och fnittrade i vanlig-läger-ordning.
Det var hur mysigt som helst, så tyst och stilla.
Förutom Issans astma-allergi-snarkningar. Peaceful.
Det blir en annan sak när man väl kommer ifrån staden, det är ljud exakt
alla minuter på dygnet i centrum. Man tänker inte på det förrns man kommer bort från oljudet.

Det var väl helgen i fullo, nästan. I söndags städade jag och annat
sånt som kan anses väldigt tråkigt. Men ja, det måste ju göras.
Det går inte att komma ifrån det.

Nu när jag skrivit ett kort inlägg så kanske till och med Charlotta kan
läsa det? :)
Analfabeten där!

Avslutnings-rim;

Nokia, Pokia Päron-Pung, sket i näven och stoppa i mun.

Lägger ut en bild på min arbetsplats också.